Din oberoende källa till kunskap om ekomarknaden.

Ekologisk svinproduktion i Nederländerna


I Nederländerna blandas djur och människor långt in i byarna

Landskapet har en tydlig jordbruksprägel. Jordbruket är mycket intensivt, här produceras 18 miljoner slaktsvin på en yta som är endast något större än Småland, och med en befolkning på 16 miljoner människor. Associationerna man får då holländskt lantbruk kommer på tal, går ofta inte åt det ekologiska hållet, men den ekologiska svinproduktionen är långt större än den svenska. Runt 60 000 grisar slaktas årligen som ekologiska, en siffra att jämföra med Sveriges 17 000 slaktsvin. Tolkningarna av EU:s regler för ekologiskt lantbruk skiljer sig i vissa fall kraftigt från de svenska, men för den nyfikne finns idéer och inspiration att hämta.

Ekoweb följde med på en studieresa om ekologisk svinproduktion arrangerad av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Första dagen besöktes två ekologiska producenter. En av dem, Peter van Leeuwen har 120 suggor och producerar i år 2400 slaktsvin. Hans djur hamnar i den bästa kvalitetsklassen på slakteriet, och han är på det hela taget nöjd med sin produktion. Då mark är en alltför dyr resurs att ha som grisbete, inskränker sig utevistelsen i Holland ofta till en altan med tak över. Enligt holländsk tillämpning av övergångsbestämmelserna till 2011 för befintliga byggnader är exempelvis smågrisarna undantagna EU:s krav på utevistelse. Slakteriet kräver dock bete för sinsuggorna. Med små markresurser, i van Leeuwens fall 8 hektar mark, är rotationsbete en omöjlighet. Agrar mark kan kosta uppemot 270 000 kronor per hektar. Djuren avmaskas därför regelbundet, suggorna injiceras med Ivomec före grisning, och gödgrisarna får Rintal via fodret. Det är enligt svensk tolkning av EU:reglerna förbjudet att använda antibiotika eller andra läkemedel i förebyggande hälsovård.


Peter van Leeuwen

Peter har under sommaren anlagt en badpool för suggorna, som ska locka dem att böka längre bort från stallbyggnaderna, och därmed minska belastningen av gödsel utanför stallgrinden. Den gödsel som produceras på gården sprids på 50 hektar mark enligt kontrakt med en spannmålsodlare. I Sverige fungerar inte kontraktssystemet på grund av regeln om 50 procent självförsörjningsgrad.

Köttet från Peters gård inbringar motsvarande 24,80 kronor per kg vid försäljning till slakteriet. Slaktvikten är då 83-93 kg. Grundpriset på ekokött är 21,70 kronor, och avdrag eller påslag ges beroende på ett antal kvalitetsparametrar. Priset förhandlas fram årligen utifrån marknadssituationen och kostnaden bonden har för att producera köttet. Peters kostnad för en slaktsvinsplats är 5400 kronor. Några av kostnaderna redovisas i tabellen nedan.

Smågrisproduktion Konventionell Ekologisk Foder Kronor/gris 150,8 298,0 Anläggning 105,7 160,7 Arbete 81,3 237,5 Övrigt 104,7 152,6 Totalt, kronor per smågris 442,5 848,8

Slaktsvin Konventionell Ekologisk Foder Kronor/kg tillväxt 4,3 8,7 Anläggning 1,6 2,1 Arbete 0,7 1,2 Övrigt 7,0 10,2 Totalt kronor per kilo kött 13,6 23,7



Nyligen invigd ”suggpool”, samt van Leeuwens gård i holländska Buren

 

 

Tabellerna till vänster tagen ur en undersökning utförd av Biovar. I undersökningen ingår 10 ekologiska gårdar. Observera att i undersökningen ingår enstaka producenter med mycket dyrare produktion som ökar genomsnittskostnaderna


Dorset-systemet, utsläppet för strö är placerat över varje box Under resan besöktes även ekologiska försöksgården Raalte. Där hade man bland annat investerat i ett nytt system för hanteringen av strö. Halmen hackas och dammet skiljs från i en ”cyklon”. Sedan matas halm ut i ett rörsystem där öppningarna över varje bås släpper ner halm efter skötarens inställning. Systemet, som produceras av holländska Dorset BV, är dyrt att installera, men lösningen kan vara intressant för den som har höga arbetskraftskostnader eller problem med damm.På flera av de besökta gårdarna använder man sig av liggbås med plastförhängen som ingår i tyska Haaka-modellen. Sylvia Persson, rådgivare och researrangör, tycker att vi gott kan ta med oss det som ett tips hem till Sverige.

– Ligg-lådorna kan justeras efter grisens storlek så att trynet alltid sticker ut och grisen får frisk luft. Behovet av strö minskar då djuren har ett varmt mikroklimat i lådorna. Skärmtak används frekvent i Sverige men Haaka’s speciella låda har inte slagit igenom, säger Sylvia Persson.


Liggbåsen av Haakamodell går att öppna på ovansidan för klimatregering


Bengt Edsgård, ekologisk slaktsvinsuppfödare från Edsbergs gård i Värmland, var en av deltagarna på resan. Bengt har i dagsläget 600 platser, men kan tänka sig att bygga ut om inte reglerna för fodret skärps till 100 % ekologiskt. Han anser att det isåfall blir för svårt att producera slaktgrisar med de råvaror vi har tillgång till.

– Eko-produktionen i Holland liknar den svenska konventionella produktionen, förutom att kvalitén på inomhusmiljön ibland var sämre.

Hos van Leeuwens hade 18 procent av grisarna lungproblem. Det var dock intressant att se byggteknik och jämföra produktionskostnader, avslutar Bengt.

I resprogrammet ingick även träffar med fodertillverkare och representanter från slakterinäringen. Ett reportage med fokus på marknad publiceras på Ekoweb vecka 51.

2003-12-10