Din oberoende källa till kunskap om ekomarknaden.

Politik i stället för marknad

Länge var eko marknadens lilla älskling och kärleken till marknaden var starkt besvarad. Många ekobönder och ekologiska livsmedelsföretag kunde stolt säga att man producerade det som marknaden efterfrågade. Det var en förståelig ”släng” mot den konventionella sidan som under så lång tid skällt ekobranschen för att vara världsfrånvända världsförbättrare. Ekobönderna tjänade pengar. Rapporter som LRFs ”Sverige som ekoland” visade att alla, även konventionella bönder, skulle tjäna på om det ekologiska lantbruket växte sig ännu större. Ekologiskt skulle inte bara erövra Sverige, utan hela världen och det satsades på exportfrämjande åtgärder. Men frågan är om inte en förklaring till den nu stagnerade ekomarknaden är ett alltför ensidigt betonande av just – marknad. När en del politiker hävdar att det inte behövs några ekomål, hänvisas just till marknaden. (Som om inte just politiska mål inom offentlig sektor har betytt oerhört mycket för utvecklingen inom eko och som om det konventionella jordbruket vore fritt från politik och statliga stöd.)

Marknaden är å sin sida en allt annat än trogen partner. Den kräver ständiga nya, fräscha budskap och nu känns ”svenskt” och vego piggare och framför allt betydligt mindre komplicerade – vem bryr sig om hur det vegetariska produceras? Under ekogalans paneldebatt med företrädare från handeln, blev det tydligt att tidigare fokus på eko har förvandlats till hållbarhet i största allmänhet. Både Ica och Coop har plockat bort sina ekomål. Som vanligt tonade handeln ner sin egen roll och hänvisade i stället till ”konsumentens val”. Det råd man gav Ekosverige var att satsa på mer vegetariskt och framför allt – mer helfabrikat och färdigmat, för den snabba maten är av någon outgrundlig anledning alltid trendig.

Det mest intressanta inlägget kom dock från Peter Hellström på Axfood som menade att eko egentligen sätter kryss i alla rutor när det gäller hållbarhet och att det därför borde vara läge att lyfta de ekologiska mervärdena. Och då pratade han inte enbart om marknadsföring, utan om något så udda, för att komma från handeln, som – politik! ”Påståenden om hög markanvändning och dieselförbrukning har fått alldeles för starkt fotfäste, där behöver vi steppa upp debatten!”, sa han och ville se en gemensam offensiv, gärna med dansk inspiration.

Och vad gör då Danmark, där ekomarknaden fortsätter att växa? Är det färdigmaten som står i fokus? Nej, där vill man i stället satsa mer på sådant som mathantverk, direktförsäljning, biologisk innovation, schyssta arbetsförhållande och i stället minska transporter, riskabel teknik, kemi och greenwashing. Politik alltså. För marknaden.

Ann-Helen Bremen von Meyer

2020-02-18